Vi rekryterar Kristofer Jonsson, inredningsarkitekt och tidigare studiochef på White Arkitekter samt ägare av Whatif Design Studio och förstärker därmed sin inredningssida. Kristofer har med sig nära 20 års erfarenhet som inredningsarkitekt och har även erfarenhet från att ha arbetat med återbruksprojekt i riktigt stor skala.

Efter ett års intensivt utforskande kring att driva whatif design studio tar Kristofer sitt förnuft till fånga.

”-En gång lagspelare, alltid lagspelare.” säger Kristofer som svar på vilken den största utmaningen med att driva bolag helt solo var.

Kristofer Jonsson vill även fortsättningsvis, med en positiv drivkraft och attityd, vara med och utveckla inredning- och designbranschen till en hållbättre bransch. Kristofer har lång och gedigen erfarenhet av inrednings- och designbranschen. Kristofer är Arkitekt SIR, designer MFA och har senaste året drivit bolaget whatif design studio. Dessförinnan var han anställd på White i Göteborg i 16 år.

”Ett hållbart projekt innehåller lika delar människa, ekonomi, planet och syfte.”

Kristofer drivs av att utveckla kommunikation i rumslig form och har alltid dialogbaserade processer som utgångspunkt för sitt arbete. Kristofer startar ett projekt genom att lära känna kundens behov, verksamhet, varumärke och vision för att förstå förutsättningarna för formgivningen. Detta görs ofta genom workshops, intervjuer, eller genom att följa med er en vanlig dag på jobbet. Material, kulör och form är alla energigivande funktioner i berättelsen. Han har under de senaste åren arbetat med återbruksprojekt i riktigt stor skala, flertalet aktivitetsbaserade arbetsplatser, bibliotek, museum, skolor och andra publika miljöer med stor komplexitet och i tätt samarbete med beställare och brukare.

”Som inredningsarkitekt gillar jag det oväntade. Jag drivs av att utforska och testa gränserna för det ej ännu beprövade. Jag söker möjligheter snarare än att se hinder och har en stark tro på att utveckling är likställt med framgång. I Kjellgren Kaminsky har jag hittat ett team som delar min passion för hållbar utveckling som jag kan hjälpa ta nästa steg inom inredningsarkitektur.”

Vi och Mareld landskapsarkitekter kom på 3:e plats av 97 förslag i tävlingen för Domkyrkoberget i Strängnäs. Juryn beskriver vårt förslag så här: ”Möten vid muren är ett balanserat och ändamålsenligt förslag som stärker domkyrkoberget som mötesplats utan att förvanska eller förminska de kulturhistoriska värdena.” Vi är stolta över vårt förslag och passar samtidigt på att önska Stiftet stort lycka till i den fortsatta processen.

Mer information om tävlingen finns här.

I den fjärde delen av cirkularitetsskolan så beskriver vi hur upphandlingsprocessen behöver utvecklas för att skapa förutsättningar för cirkularitet.

För att driva på en cirkulär upphandlingsprocess behöver en samlad bedömning av livscykelkostnad och miljöpåverkan ligga till grund för utvärdering av anbud. Den nya upphandlingslagstiftningen från år 2017 möjliggör användning av livscykelkostnader som utvärderingsgrund i upphandling, snarare än upphandlingens pris. Grundtanken med en livscykelkostnadsberäkning är att man till skillnad från investeringskostnader ska ta hänsyn till, och arbeta för att minimera, den totala kostnaden för byggnaden under hela dess livstid. Förutom investeringskostnad inkluderar detta driftkostnader och kostnader för byggnadens sluthantering.

Nedan följer ett antal rekommendationer för en mer cirkulär upphandlingsprocess:

Bryt ut funktioner som separata innovativa funktionsupphandlingar.

En viktig del av förändringsarbetet handlar om att introducera möjligheten för nya och befintliga marknadsaktörer att skapa affärsmodeller för återbruk och långsiktigt ägande av byggprodukter. Här kan offentlig upphandling driva innovation. Funktionsupphandlingar, drivna som innovationsupphandling, kan vara en möjlig väg framåt. Oavsett entreprenadform är det möjligt att driva innovationsupphandlingar och främja nya affärsmodeller genom att bryta ut en funktion hos en byggnad och upphandla den separat som en funktionsupphandling. Målet med att bryta ut funktioner är att driva marknaden mot cirkulära affärsmodeller och förlänga livslängden på byggnader.
Val av funktion kan utgå från total miljöpåverkan under en livscykel, ett svårlöst behov i ett specifikt projekt eller för att uppmuntra ökad cirkularitet inom ett specifikt område.

Använd jämförbara krav vid en funktionsupphandling

Funktionskraven ska beskriva önskad funktion, inte den tekniska lösningen. Genom att driva funktionskrav inom vissa ramar, exempelvis krav gällande materialåtgång, resultat från livscykelanalyser som minimikrav för miljöpåverkan och mängd återbrukat eller återvunnet material, så kan innovativa lösningar för flera byggdelar och system tas fram. Funktionskrav kan vara standardiserade och användas i flera olika typer av projekt, vilket bidrar till en mer effektiv förstudie och tydligare förväntningar på marknaden. Det är viktigt att utförare engageras i tidig dialog vid formulering av funktionskrav, och att funktionskraven är mätbara, så att de går att följa upp. Det är också viktigt att alla funktionskrav är jämförbara, för att det ska vara möjligt att utvärdera hur olika anbud står sig mot varandra.
Redan idag är det möjligt att ställa funktionskrav med krav på återbrukat- eller återvunnet material för vissa byggnadsdelar. Här följer några förslag på byggdelar med hög klimatbelastning och som är möjliga att fokusera på redan idag:

Betongstomme byts ut mot trästomme. Funktionskrav som att stommen ska vara demonterbar gör att den är återbrukbar. Här är flexibiliteten i stommen viktig, så att livslängden blir lång.

Ytskikt, så som väggbeklädnad och golv, kan med fördel bytas ut mot produkter med hög återvinningsgrad, exempelvis mattor med återvunna fibrer.

Inled en dialog med entreprenörer redan tidigt i förstudien, för att ta fram inriktning och förslag på lösningar som det är möjligt att ställa funktionskrav på.

Ställ krav på materialhanteringsplan, och använd som tilldelningskriterium där det är möjligt.

En materialhanteringsplan bör finnas med som ett krav vid upphandling av entreprenörer för nybyggnads-, ombyggnads- och rivningsprojekt. En materialhanteringsplan bör utgå från materialinventeringen, vilken beskrivs under tillfälle tre i denna serie. I materialhanteringsplanen för ombyggnad och rivning ska det redovisas hur utföraren räknar med att behandla det befintliga materialet i en byggnad, uppdelat i återbruk, återvinning och deponi. Planen bör anges på en översiktlig nivå, men avsteg från den i senare skeden bör motiveras för beställaren.

Ställ inte krav på specifika tekniska lösningar vid funktionsupphandling, involvera byggaktörer i tidig dialog.

Vid innovationsupphandlingar, oavsett om det är för en hel byggnad vid en totalentreprenad eller en delupphandling, är det bra att engagera byggaktörer i en tidig dialog för att säkerställa att funktionskrav går att ställa och kartlägga vilka lösningar som är möjliga.
Vid mer omfattande innovationsupphandlingar är det enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) möjligt att arrangera tävlingar för utförare. Vid en sådan tävling kan ersättning ges till ett antal prekvalificerade utförare för att ta fram innovativa förslag på funktionskrav, exempelvis för materialåtgång.

Säkerställ uppföljning av krav genom vite och bonussystem

Uppföljningen av upphandlings- och funktionskrav behöver säkerställas genom viten och bonusar som är så pass kännbara att det blir lönsamt att genomföra cirkulära krav. Det gäller framförallt ”bör”-krav som ställs vid upphandling som särskilda kontraktsvillkor. Vilken uppföljning som väntas och hur den ska ske behöver vara tydligt redan i förfrågningsunderlaget, och dess effektivitet behöver utvärderas kontinuerligt i samband med projekten.

För mer information och förtydligande kring vissa begrepp se s. 41–48 i Dags att bygga och riva cirkulärt!

Vi har fått in nya och spännande projekt och söker fler kollegor!

Vi söker dig som brinner för hållbar och inspirerande arkitektur. Du motiveras av och har lätt för att skapa goda relationer och förstå våra kunders behov. Har du en stark gestaltningsförmåga, ett par års erfarenhet och känner dig trygg i såväl tidiga som sena skeden är du säkert den vi söker! Projekteringsvana i BIM Revit är ett krav.

Ring gärna HR-chef Ida Lenngerd på 0735-311117, så kan vi berätta mer och få höra mer om dig och vad du vill göra. Eller lägg ett mail till work@kjellgrenkaminsky.se!

Nu är det klart hur vårt projekt Lärkgatans förskola i skånska Ekeby kommer se ut. Målet har varit att skapa en byggnad som på ett tydligt sätt anknyter till lokal byggnadstradition. 

– Vi vill skapa en bruksarkitektur som på ett tydligt sätt möter den skånska traditionen. Tegel är något som i stor utsträckning särpräglar det skånska landskapet jämfört med andra delar av landet, så det är naturligt att lyfta fram detta, förklarar Erik Andersson, delansvarig arkitekt i projektet.

Vi har också fokuserat på att lyfta fram den historiska kopplingen till platsens lerbrytning och Skrombergas kakelindustri. Detta avspeglas bland annat i att förskolans badrum kläs med Höganäskakel.

Förskolan byggs efter miljöcertifieringen Miljöbyggnad silver, vilket betyder högt ställda krav på bland annat ventilation och ljudmiljö. Huvudbyggnaden får också solceller på taket och det blir sedumtäckning på tak till komplementbyggnader.

För att effektivisera projekteringsprocessen för Lärkgatans förskola har vi utgått ifrån ett referensobjekt. På så sätt har vi gjort tidsvinster, vilket också gagnar beställaren Bjuvs kommun.

Erik förklarar:

– Inom ramen för samma projekt har vi på så sätt parallellt med förskolan i Ekeby även ritat på ett LSS-boende. Det är ett väldigt effektivt sätt att jobba, där vi bland annat kunnat hålla möten för båda projekten samtidigt.

I den tredje delen av cirkularitetsskolan beskriver vi hur cirkulära byggprojekt behöver en förändrad projektstruktur.

Flera delar av bygg- och rivningsprojekten behöver anpassas för att bli cirkulära. Vissa moment kommer ta längre tid, andra kortare, och framförallt behöver en anpassning ske. Tiden för förstudier, projektering och byggnation behöver sannolikt öka för att ge plats för materialinventeringar och utökad planering. På samma sätt kommer ombyggnad och rivning kräva längre tid, för att lämna utrymme för demontering och logistik kring processen. Utgångspunkten för en förändrad projektstruktur är tillgången till material, och hur det hanteras. En viktig del är att inventera och tillgängliggöra information om inbyggda produkter vid ombyggnad och rivning.

Det kommer också att krävas en typ av projektering som lämnar utrymme för osäkerhet, då tillgång till återbrukade produkter inte alltid kan vara givet på förhand.
Det här kan även vara en utmaning när det kommer till den lagstiftning som styr utformning av byggnader exempelvis vid bygglov och detaljplaner. En ny balans mellan flexibilitet, funktionskrav och utseendekrav kommer att bli nödvändig.

Nedan följer rekommendationer för en mer cirkulär projektstruktur:

Genomför materialinventeringar vid ombyggnads- och rivningsprojekt

Att inventera befintliga material och produkter utifrån återbrukbarhet i varje ombyggnads- och rivningsprojekt behöver göras för att skapa en uppfattning om vilket befintligt material som kan återbrukas och återvinnas i nya projekt. En materialinventering är en utökad variant av den miljöinventering som genomförs vid rivningsprojekt. Fokus på inventeringen skiftar här från att främst handla om potentiella risker, till att även belysa återbrukspotentialen och i vilket skick material och produkter är. Informationen vid en materialinventering bör vara sorterad i nivåer efter skick. Ett exempel skulle kunna vara följande:
Materialet eller produkten är:

… helt återbrukbar efter demontering.

… möjligt återbrukbar efter uppdelning och/eller rekonditionering.

… möjlig att återbruka efter sanering och rekonditionering.

… möjlig att materialåtervinna utan omfattande bearbetning.

… återvinningsbar efter sanering eller omfattande bearbetning.

… möjlig att förvara inför framtida återvinning eller återbruk.

… möjlig att energiåtervinna.

… ej återvinningsbar, utan behöver deponeras/saneras.

Ta fram riktlinjer och ställ krav på digital informationslagring i alla projekt

Tillgång till information om inbyggda material, deras skick och placering i en byggnad är en nyckel för återbruk och återvinning i stor skala. För en förvaltare kan digital fastighetsinformation vara väldigt lönsamt för att förlänga livslängden hos byggnader, och för att tillgängliggöra information om byggnadsdelar vid underhåll, ombyggnad och demontering. Genom skarpa funktionskrav på leveranser av kvalitetssäkrade digitala modeller kan byggnadsinformation lagras och uppdateras långsiktigt.

Ställ krav på cirkulär avfallshantering

Avfall från byggproduktion och på byggarbetsplatsen bör minimeras genom planering, projektering och teknikutveckling. Genom att ställa krav på avfallssortering, konfektionering, det vill säga måttbeställning från fabrik, av byggmaterial samt minimering av spill så kan byggentreprenör och projektörer arbeta aktivt för att minimera avfallsmängderna. Här är det viktigt att uppföljning och incitament ligger rätt, så att det inte blir fördelaktigt att välja material med till exempel större klimatpåverkan för att minska spill.

Sveriges byggindustriers riktlinjer för resurs- och avfallshantering från 2019 innehåller specifika krav på avfallshantering som kan ställas på alla entreprenörer vid avfallshantering.

För mer information och förtydligande kring vissa begrepp se s. 32-40 i Dags att bygga och riva cirkulärt!

All is well är nog för mycket sagt i det här läget. Men i denna tid av ovisshet, oreda och oro är kanske en strimma av normalitet, balans och trygghet det vi allra mest längtar efter. Aldrig har väl så banala saker som vanliga rutiner varit så efterlängtade som nu.

Vår verksamhet fortskrider som vanligt. Vi har infrastrukturen för att arbeta hemifrån om så krävs och håller även möten över länk i den utsträckning det behövs. Vi håller våra leveranser som planerat och tar även kontinuerligt in nya uppdrag.

Och oavsett hur läget ser ut imorgon, om en vecka eller längre bort, så anpassar vi oss efter den verklighet som råder. Vi följer självklart Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att inte äventyra någon enda persons hälsa och välmående.

Vi fortsätter vara tillgängliga på alla sätt vi kan. Så fortsätt ringa oss, mejla oss och dm:a oss.

Ta hand om er.

Möjliggör för cirkulär projektering!

Cirkulär projektering och projektledning behöver utvecklas för att skapa förutsättningar för återbruk och återvinning i projekt. För byggherrar handlar det främst om att arbeta in cirkulära principer i organisation och riktlinjer och att ställa krav på cirkulär kompetens hos projektörer. Det handlar också om att ställa krav på produkttillverkare om demonterbarhet och återbruk, och att främja återtagande av demonterade byggvaror för rekonditionering och återförsäljning.

Här är några exempel på cirkulära principer som kan införlivas  i organisation och riktlinjer, för att möjliggöra cirkulär projektering och projektledning. Vi rekommenderar att nedanstående principer ”arbetas in” så tidigt som möjligt i projektet för att få ett bra slutresultat. Vissa av riktlinjerna är relativt nya för branschen och kräver ett engagemang från alla inblandade.

– Håll en kort utbildning om vad som menas med en cirkulär byggprocess och varför det är viktigt för alla i konsult/arbetsgruppen.

– Genomför materialinventering och lagra den inventerade informationen på ett digitalt och sökbart sätt. Använd informationen vid upphandling och planering.

– Om möjligt, utgå ifrån att en byggnad ska användas så effektivt som möjligt, exempelvis genom samnyttjande av lokaler och att lokaler inte planeras för ett alltför specifikt användande.

– Uppmuntra dialog mellan konsulter, entreprenör och hantverkare de bästa lösningarna tas fram tillsammans.

– Inled dialog med byggentreprenör så tidigt som möjligt så att det finns möjlighet att kommunicera projektet och alternativa lösningar innan upphandling. Det är möjligt att ha en tidig dialog med potentiella entreprenörer även för organisationer som jobbar under LOU.

– Utgå i första hand från befintliga, återbrukade material och produkter vid projektering, och ta hänsyn till produkters hela livscykel.

– Vid val av material och produkter bör resultat från genomförd materialinventering användas. Förutom det så finns det några produktgrupper som är lämpliga att återbruka, exempelvis:

1. Dörrpartier.

2. Innerväggar, inklusive glaspartier.

3. Undertak, inklusive akustikplattor.
4. VVS-produkter.

5. Golv, inkl. textilmattor.

6. Belysningsarmaturer.

7. Galler och smide, exempelvis trappor, ramper etcetera.

8. Beslag och dörrautomatik.

– Välj nytt material med hög kvalitet som består av hög andel återbrukat material eller som har potential att materialåtervinnas.

– Ange att alla byggnader ska projekteras för demonterbarhet, för att möjliggöra materialåtervinning och återbruk.

– Ställ krav på att produkter ska kunna demonteras och återvinnas vid inköp.

– Använd endast material som uppfyller kemikaliekrav enligt exempelvis eBVD, Basta, SundaHus eller Svanen. Eventuella avsteg från kemikaliekrav ska vara motiverade och riskvärderade.

– Undvik att ställa krav som hindrar användning av återbrukade och återvunna material och produkter.

– Ställ upphandlingskrav med krav på kompetens inom återbruk och cirkularitet vid upphandling av utförare och konsult

För mer information och förtydligande kring vissa begrepp se s. 27-31 i Dags att bygga och riva cirkulärt!

Delar av listan kommer från CCBuild (Centrum för cirkulärt byggande, 2019).

Replik till Jonas Attenius debattartikel i GP den 6/3 2020

Jonas Attenius vill se klassisk arkitektur längs Skeppsbron men blandar ihop argumenten – både om Skeppsbrons historia, Göteborgs karaktär och vad som skapar den levande vackra blandstaden.

En viktig del av städers och stadsdelars identitet är de gemensamma drag som dess byggnader delar. Dessa har historiskt formats både av lokalt tillgängliga byggnadsmaterial, tidens mode och rådande byggnadsordningar. Göteborg är stadsdelarnas stad där varje del har sin karaktär. På exempelvis en promenad söderut från Götaplatsen med dess göteborgsgula tegelfasader, via nedre Johannebergs nationalromantiska röda tegelbyggnader till övre Johannebergs vita funkislameller kan man på en kvart uppleva tre sammanhållna områden med stark karaktär i Göteborg.

Jonas skriver att anknytning till stadens älskade arkitektur är ett måste för Skeppsbron. Så vilken av stadens älskade arkitekturkaraktärer ska vi knyta an till på Skeppsbron? Platsens mest karaktäristiska hus är utan tvekan Göteborgs första skyskrapa Otterhall från 1929 med sina tillhörande funkishus längs bergskanten.

Ett stort problem i dagens byggande är likriktningen; samma själlösa fasadskivor klär hus både i Göteborg och resten av landet. Att återgå till äkta material, hantverkskunnande och mänsklig skala är mål som jag delar med Jonas Attenius. Men genom att kopiera Vasastadens fasader riskerar Skeppsbron att bara bli en kuliss. För att bygga dynamisk blandstad är det viktigare att styra husens innehåll än deras estetik. Våga skapa detaljplaner som blandar olika program inom samma kvarter och som släpper fram arkitektur som stärker upplevelsen av staden.

Aktiva bottenvåningar, väl utformad allmän plats, hög täthet samt olika upplåtelseformer och byggherrar är faktorer som verkligen styr stadslivet. Dessa kvaliteter återfinns i den gamla stenstaden, men det är en förenklad analys att kopiera dess utseende istället för dess innehåll. Istället måste vi orka ta tag i de mer komplexa faktorerna.

Jonas gör sig till uttolkare av vad göteborgarna vill ha. Min erfarenhet av att ha ritat ett tusental bostäder är dock att kvaliteter som t.ex. generösa balkonger efterfrågas av de allra flesta, men inte ryms i Jonas vision. Jag tror inte heller att det är troligt att någon boende vill betala de ca en miljon kronor en p-plats i garage under Skeppsbron kommer att kosta att bygga utan denna räkning som i slutändan hamna hos skattebetalarna samtidigt som de kommunala bostadsbolagen meddelat att deras hyresgäster inte längre kommer att få behålla sina individuella p-platser.

Dessutom borgar kvalitetsprogrammet för Skeppsbron redan idag för varierad gestaltning med koppling till klassisk arkitektur. Kvarteren ska ha ”en uttalad uppdelning i individuellt utformade delar. Detta för att undvika en homogen och enahanda miljö” och arkitekturen ska vara ”en omtolkning av den klassiska stenstadens gestaltning i modern form.”

Det trodde jag faktiskt att Jonas visste.

/Joakim Kaminsky
Kjellgren Kaminsky är en av de arkitektbyråer som var med och vann markanvisningstävlingen på Skeppsbron.

Bild: Rolf Broberg (Rolf B) / CC BY-SA (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/)

Som en led i vårt hållbarhetsarbete kommer vi att publicera en serie om om sex inlägg med tips för ett cirkulärt byggande. Här är den första delen.

Del 1. Vad är en cirkulär bygg- och rivningsprocess?

I en cirkulär byggprocess sluts cirkeln mellan rivning och nybyggnation, och de material som finns i våra byggnader tas omhand i nya byggnader. En cirkulär byggprocess består generaliserat av 9 övergripande steg.

1. En materialinventering av en befintlig byggnad genmförs, för att kartlägga inbyggda material

2. En plan för återbruk av de invenenterade materialen upprättas

3. Demontering av material genomförs tillsammans med rivning

4. Material och produkter rekonditioneras vid behov, och förbereds för vidareförsäljning

5. Under projektering planeras för användning av återbrukade material och produkter, samt för framtida återbruk

6. Under byggnation används återbrukade material

7. Byggavfall och framtida avfall minimeras genom projektering och genom dokumentation av de produkter som byggs in

8. Byggnaden används och löpande underhåll sker

9. Informationen om inbyggda produkter hålls ajour under byggnadens livslängd, för att materialinventeringen och därmed framtida återbruk ska vara möjlig i framtiden.