Dags att bygga och riva cirkulärt – del 3
I den tredje delen av cirkularitetsskolan beskriver vi hur cirkulära byggprojekt behöver en förändrad projektstruktur.
Flera delar av bygg- och rivningsprojekten behöver anpassas för att bli cirkulära. Vissa moment kommer ta längre tid, andra kortare, och framförallt behöver en anpassning ske. Tiden för förstudier, projektering och byggnation behöver sannolikt öka för att ge plats för materialinventeringar och utökad planering. På samma sätt kommer ombyggnad och rivning kräva längre tid, för att lämna utrymme för demontering och logistik kring processen. Utgångspunkten för en förändrad projektstruktur är tillgången till material, och hur det hanteras. En viktig del är att inventera och tillgängliggöra information om inbyggda produkter vid ombyggnad och rivning.
Det kommer också att krävas en typ av projektering som lämnar utrymme för osäkerhet, då tillgång till återbrukade produkter inte alltid kan vara givet på förhand.
Det här kan även vara en utmaning när det kommer till den lagstiftning som styr utformning av byggnader exempelvis vid bygglov och detaljplaner. En ny balans mellan flexibilitet, funktionskrav och utseendekrav kommer att bli nödvändig.
Nedan följer rekommendationer för en mer cirkulär projektstruktur:
Genomför materialinventeringar vid ombyggnads- och rivningsprojekt
Att inventera befintliga material och produkter utifrån återbrukbarhet i varje ombyggnads- och rivningsprojekt behöver göras för att skapa en uppfattning om vilket befintligt material som kan återbrukas och återvinnas i nya projekt. En materialinventering är en utökad variant av den miljöinventering som genomförs vid rivningsprojekt. Fokus på inventeringen skiftar här från att främst handla om potentiella risker, till att även belysa återbrukspotentialen och i vilket skick material och produkter är. Informationen vid en materialinventering bör vara sorterad i nivåer efter skick. Ett exempel skulle kunna vara följande:
Materialet eller produkten är:
… helt återbrukbar efter demontering.
… möjligt återbrukbar efter uppdelning och/eller rekonditionering.
… möjlig att återbruka efter sanering och rekonditionering.
… möjlig att materialåtervinna utan omfattande bearbetning.
… återvinningsbar efter sanering eller omfattande bearbetning.
… möjlig att förvara inför framtida återvinning eller återbruk.
… möjlig att energiåtervinna.
… ej återvinningsbar, utan behöver deponeras/saneras.
Ta fram riktlinjer och ställ krav på digital informationslagring i alla projekt
Tillgång till information om inbyggda material, deras skick och placering i en byggnad är en nyckel för återbruk och återvinning i stor skala. För en förvaltare kan digital fastighetsinformation vara väldigt lönsamt för att förlänga livslängden hos byggnader, och för att tillgängliggöra information om byggnadsdelar vid underhåll, ombyggnad och demontering. Genom skarpa funktionskrav på leveranser av kvalitetssäkrade digitala modeller kan byggnadsinformation lagras och uppdateras långsiktigt.
Ställ krav på cirkulär avfallshantering
Avfall från byggproduktion och på byggarbetsplatsen bör minimeras genom planering, projektering och teknikutveckling. Genom att ställa krav på avfallssortering, konfektionering, det vill säga måttbeställning från fabrik, av byggmaterial samt minimering av spill så kan byggentreprenör och projektörer arbeta aktivt för att minimera avfallsmängderna. Här är det viktigt att uppföljning och incitament ligger rätt, så att det inte blir fördelaktigt att välja material med till exempel större klimatpåverkan för att minska spill.
Sveriges byggindustriers riktlinjer för resurs- och avfallshantering från 2019 innehåller specifika krav på avfallshantering som kan ställas på alla entreprenörer vid avfallshantering.
För mer information och förtydligande kring vissa begrepp se s. 32-40 i Dags att bygga och riva cirkulärt!