Dags att bygga och riva cirkulärt – del 4

6 maj 2020.

I den fjärde delen av cirkularitetsskolan så beskriver vi hur upphandlingsprocessen behöver utvecklas för att skapa förutsättningar för cirkularitet.

För att driva på en cirkulär upphandlingsprocess behöver en samlad bedömning av livscykelkostnad och miljöpåverkan ligga till grund för utvärdering av anbud. Den nya upphandlingslagstiftningen från år 2017 möjliggör användning av livscykelkostnader som utvärderingsgrund i upphandling, snarare än upphandlingens pris. Grundtanken med en livscykelkostnadsberäkning är att man till skillnad från investeringskostnader ska ta hänsyn till, och arbeta för att minimera, den totala kostnaden för byggnaden under hela dess livstid. Förutom investeringskostnad inkluderar detta driftkostnader och kostnader för byggnadens sluthantering.

Nedan följer ett antal rekommendationer för en mer cirkulär upphandlingsprocess:

 

Bryt ut funktioner som separata innovativa funktionsupphandlingar.

En viktig del av förändringsarbetet handlar om att introducera möjligheten för nya och befintliga marknadsaktörer att skapa affärsmodeller för återbruk och långsiktigt ägande av byggprodukter. Här kan offentlig upphandling driva innovation. Funktionsupphandlingar, drivna som innovationsupphandling, kan vara en möjlig väg framåt. Oavsett entreprenadform är det möjligt att driva innovationsupphandlingar och främja nya affärsmodeller genom att bryta ut en funktion hos en byggnad och upphandla den separat som en funktionsupphandling. Målet med att bryta ut funktioner är att driva marknaden mot cirkulära affärsmodeller och förlänga livslängden på byggnader.
Val av funktion kan utgå från total miljöpåverkan under en livscykel, ett svårlöst behov i ett specifikt projekt eller för att uppmuntra ökad cirkularitet inom ett specifikt område.

 

Använd jämförbara krav vid en funktionsupphandling

Funktionskraven ska beskriva önskad funktion, inte den tekniska lösningen. Genom att driva funktionskrav inom vissa ramar, exempelvis krav gällande materialåtgång, resultat från livscykelanalyser som minimikrav för miljöpåverkan och mängd återbrukat eller återvunnet material, så kan innovativa lösningar för flera byggdelar och system tas fram. Funktionskrav kan vara standardiserade och användas i flera olika typer av projekt, vilket bidrar till en mer effektiv förstudie och tydligare förväntningar på marknaden. Det är viktigt att utförare engageras i tidig dialog vid formulering av funktionskrav, och att funktionskraven är mätbara, så att de går att följa upp. Det är också viktigt att alla funktionskrav är jämförbara, för att det ska vara möjligt att utvärdera hur olika anbud står sig mot varandra.
Redan idag är det möjligt att ställa funktionskrav med krav på återbrukat- eller återvunnet material för vissa byggnadsdelar. Här följer några förslag på byggdelar med hög klimatbelastning och som är möjliga att fokusera på redan idag:

Betongstomme byts ut mot trästomme. Funktionskrav som att stommen ska vara demonterbar gör att den är återbrukbar. Här är flexibiliteten i stommen viktig, så att livslängden blir lång.

Ytskikt, så som väggbeklädnad och golv, kan med fördel bytas ut mot produkter med hög återvinningsgrad, exempelvis mattor med återvunna fibrer.

Inled en dialog med entreprenörer redan tidigt i förstudien, för att ta fram inriktning och förslag på lösningar som det är möjligt att ställa funktionskrav på.

 

Ställ krav på materialhanteringsplan, och använd som tilldelningskriterium där det är möjligt.

En materialhanteringsplan bör finnas med som ett krav vid upphandling av entreprenörer för nybyggnads-, ombyggnads- och rivningsprojekt. En materialhanteringsplan bör utgå från materialinventeringen, vilken beskrivs under tillfälle tre i denna serie. I materialhanteringsplanen för ombyggnad och rivning ska det redovisas hur utföraren räknar med att behandla det befintliga materialet i en byggnad, uppdelat i återbruk, återvinning och deponi. Planen bör anges på en översiktlig nivå, men avsteg från den i senare skeden bör motiveras för beställaren.

 

Ställ inte krav på specifika tekniska lösningar vid funktionsupphandling, involvera byggaktörer i tidig dialog.

Vid innovationsupphandlingar, oavsett om det är för en hel byggnad vid en totalentreprenad eller en delupphandling, är det bra att engagera byggaktörer i en tidig dialog för att säkerställa att funktionskrav går att ställa och kartlägga vilka lösningar som är möjliga.
Vid mer omfattande innovationsupphandlingar är det enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) möjligt att arrangera tävlingar för utförare. Vid en sådan tävling kan ersättning ges till ett antal prekvalificerade utförare för att ta fram innovativa förslag på funktionskrav, exempelvis för materialåtgång.

 

Säkerställ uppföljning av krav genom vite och bonussystem

Uppföljningen av upphandlings- och funktionskrav behöver säkerställas genom viten och bonusar som är så pass kännbara att det blir lönsamt att genomföra cirkulära krav. Det gäller framförallt ”bör”-krav som ställs vid upphandling som särskilda kontraktsvillkor. Vilken uppföljning som väntas och hur den ska ske behöver vara tydligt redan i förfrågningsunderlaget, och dess effektivitet behöver utvärderas kontinuerligt i samband med projekten.

För mer information och förtydligande kring vissa begrepp se s. 41–48 i Dags att bygga och riva cirkulärt!

Tillbaka